Konspirationen fortsätter…

Det är med en viss fascination som jag följer den fortsatta debatten kring Västlänken. Antalet personer som engagerar sig i frågan är uppenbarligen inte speciellt stort. En grov gissning är att det är en kärntrupp på ca 30 personer som genom överklaganden, debattartiklar och olika aktioner försöker stoppa projekt Västlänken. Förutom en del personer som agerar enskild är det ett antal organisationer och nätverk som t ex Trädplan Göteborg och Stoppa Västlänken Nu.

Trädplan Göteborg engagerar sig inte helt oväntat i antalet träd som kommer att påverkas av byggplanerna. Framförallt rör det Hagaparken där ett större antal träd kommer att flyttas eller fällas. Stoppa Västlänken Nu riktar mer in sig på att ifrågasätta nyttan med Västlänken och att beslut kring Västlänken inte har fattats på korrekt sätt.

En gemensam åsikt bland de som arbetar mot Västlänken är att de anser att Trafikverket, Göteborgs Stad, Länsstyrelsen och övriga inblandade i projektet saknar kunskap om sina specialistområden. I en del fall så anser man även att det ligger någon form av konspiration bakom myndigheternas agerande och/eller att det är okunniga politiker som av prestigeskäl vägrar erkänna att Västlänken är ett dåligt projekt. Ibland pratas det om kritiska tjänstemän på t ex kommunen som inte vågar kritisera Västlänken av rädsla för att bli av med jobbet. Det finns alltså en dold sanning som undanhålls allmänheten. Riktigt vilka det är som styr konspirationen och varför framgår dock inte, vilket är det vanliga kännetecknet på en bra konspirationsteori. Myndigheternas försök att informera om vad man gör och varför, kategoriseras som försök att dölja sanningen, osaklig och till och med som härskarteknik.

Ett färskt exempel är en debattartikel i Expressen där en representant för Stoppa Västlänken Nu hävdar att Västlänken inte är ett riksintresse. Frågan är intressant eftersom byggandet av riksintresset Västlänken, står emot riksintresset för kulturmiljön i centrala Göteborg. Om Västlänken inte är ett riksintresse skulle det innebära att Länsstyrelsens beslut att riksintresset Västlänken skall ha företräde över riksintresset kulturmiljön i Göteborg är felaktigt.

Västlänken har bedömts vara ett riksintresse för att projektet är av ”särskild regional betydelse”. För järnvägar innebär det att den ”är av betydelse för arbetsmarknadsförstoring eller näringslivets transporter.” Eftersom Västlänken byggs med målet att skapa och möjliggöra en regionförstoring med en utökad arbetsmarknad och även till viss del öka kapaciteten för godstransporter så känns det klockrent att Västlänken är ett riksintresse. Men eftersom Trafikverkets personal ingår i den Stora Konspirationen, så hävdar Stoppa Västlänken Nu det motsatta. Enligt denna organisation får man en arbetsmarknadsförstoring endast om projektet leder till att restiderna minskar och inte helt oväntat anser man att restiderna ökar med Västlänken. Vad man bygger detta påstående på är oklart. Man hänvisar till ”Trafikverkets egna simuleringar…” som sägs visa att pendlare från kranskommunerna får längre restid.

Eftersom jag själv är en pendlare vet jag mycket väl att det tåg jag åker med på morgonen ofta får vänta vid infarten till Gårdatunneln och/eller Göteborgs central, i väntan på ledigt spår eller perrong. Att Västlänkens sträckning via Korsvägen och Haga till Centralen är längre än dagens sträckning genom Gårdatunneln innebär visserligen ett antal extra minuter i körtid men samtidigt mellan 3-7 minuter kortare väntetid och därmed sammantaget en kortare faktisk restid. En framtid där människor kan åka pendeltåg från t ex Kungsbacka till Trollhättan utan byte i Göteborg innebär givetvis en stor förbättring för pendlingsmöjligheterna. Om jag idag skall åka från Mölnlycke till Haga kan jag välja Grön Express och sedan byta till 3:ans spårvagn. Restid ca 40 minuter. Med pendeltåg från Mölnlycke till en station i Haga innebär det en restid på ca 15 minuter. En tidsbesparing på 25 minuter. En pendlare som idag tar tåget från Borås till Haga skulle spara ca 18 minuter vid varje resa. Många studenter åker idag från Göteborg till Trollhättan. En student som bor i närheten av Mölndals station har idag en restid på 1 timme och 4 minuter. Då ingår ett tågbyte vid Göteborgs central och 15 minuters väntetid. Med Västlänken försvinner tågbytet och den dagliga restiden minskar med nästan 30 minuter. I den värld som Stoppa Västlänken Nu lever i, finns inte dessa tidsbesparingar. Istället hävdar man kategoriskt att Västlänken inte uppfyller riksintressets kriterier för arbetsmarknadsförstoring. Denna mycket svårförståeliga ståndpunkt är sedan grunden för nästa steg i tankekedjan, nämligen att kräva att Trafikverket måste följa sina egna riktlinjer för riksintressen och därmed i förlängningen stoppa Västlänken.

Det faktum att mer etablerade organisationer som t ex Naturskyddsföreningen lyser med sin frånvaro är för mig ett tydligt tecken på att de argument som förs fram mot Västlänken saknar täckning i verkligheten. Men konspirationsteorier har inte alltid med verkligheten att göra.

2 reaktion på “Konspirationen fortsätter…

  1. Janne

    ” Antalet personer som engagerar sig i frågan är uppenbarligen inte speciellt stort.”

    Tusentals som deltar i demonstrationståg. 5000+ i Facebookgruppen. Vad begär du mer?

    Trafikverket och förvaltningarna i stan skall fullfölja sitt uppdrag från politikerna. Politikerna vägrar att ta en offentlig debatt. Den högst ansvarige politikern i stan för infrastruktur har erkänt att det som är det stora feltänket i Västlänken, Haga Station, är ett politiskt beslut. Samhällsnyttan är kraftigt negativ. Västlänken kommer att skapa irreversibla skador på kulturmiljön. Allt detta är fakta, det behövs inga konspirationsteorier. Sedan kan man ju naturligtvis välja att strunta i detta och klamra sig fast vid prestigen med att få ett av de dyraste infrastrukturprojekten i landet i sin stad, fast den inte medför någon större nytta för stadens invånare. 30 miljarder kan användas bättre! Bygg Förstärkningsalternativet (som Banverket förordade) och Operalänken. Det kommer att kosta mindre, gå fortare att bygga och gynna invånarna i Göteborg.

    Man talar ofta om regionförstoring i samband med Västlänken. Det argumentet sågas effektivt i den här debattartikeln: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.3020237-regionforstoring-olamplig-i-glesbefolkade-vastsverige

    1. Thomas Inläggsförfattare

      Påståendet att Västlänken har en kraftigt negativ samhällsnytta motsägs av fakta i form av Trafikverkets aktuella analys. Enligt denna balanserar de kalkylerbara nyttorna i stort sett de samhällsekonomiska kostnaderna. ”Med ett ökat kollektivtrafikresande blir nettonuvärdeskvoten +0,3, dvs samhällsekonomiskt lönsam. Dessutom tillkommer stora icke prissatta och regionalekonomiska effekter t ex regionförstoring och möjlighet att realisera ökade markvärden. Västlänken kommer slutligen att bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen såsom bättre miljö, ökad tillgänglighet och tillförlitlighet i ett långsiktigt hållbart transportsystem samt bidra till en regional utveckling.”
      Detta är knappast bilden av ett projekt med kraftigt negativ samhällsnytta som du skriver. I den tidigare inte längre aktuella analysen från 2001 hade alla utredningsalternativ negativ nettonuvärdeskvot. Varför tycker du att just Förstärkningsalternativet skall byggas? Med tanke på osäkerheten kring icke prissatta effekter är skillnaden i denna utredning mellan Förstärkningsalternativet och Haga-Korsvägen obetydlig. Eller menar du att -0,57 är kraftigt negativ samhällsnytta medan -0,51 är helt ok?
      Även om själva byggtiden skulle vara kortare för Förstärkningsalternativet så skulle det dröja längre tid innan den blir färdig, jämfört med att fortsätta enligt nuvarande beslut med Västlänk/Olskroken.
      När det gäller argumenten om regionförstoring och den eventuella sågningen av dessa i debattartikeln från GP så är jag mycket tveksam till jämförelsen med Skåne och Stockholm. Docenten i ekonomisk historia som skrivit artikeln delar befolkningen med länets yta, ett ganska trubbigt mätetal med tanke på att 85% av befolkningen bor i tätorter. Tillgänglig statistik från SCB där man tittar på befolkningstätheten i tätorterna visar på betydligt mindre skillnader mellan t ex Västra Götaland och Skåne. Artikelns skillnad på 59 % krymper till 13 %. Resonemanget i artikel bygger på tesen att Västsverige är för glest befolkat för att satsa på regionförstoring. När detta antagande inte visar hålla för en närmare granskning så faller givetvis poängen i artikeln.

Kommentarer inaktiverade.